crazylifewithanimals.blogg.se

2015 blir 2016

Kategori: Allmänt

Äntligen övergår 2015 till 2016. 
2015 har för mig varit ett riktigt skitår om jag får säga det själv.. 
Visst finns det ljusglimtar också, men tyvärr så är det det negativa som tagit överhand detta året. Det har hänt alldeles för mycket och väldigt tätt inpå varandra så att man knappt har hunnit ta i tu med den första händelsen när man pånytt drunkat i en ny. 
Jag har detta året fått ta det tyngsta beslutet någonsin tillsammans med mamma och det var nog det värsta jag gjort i hela mitt liv. Att bestämma om min bästavän ska leva eller dö är verkligen inget lätt val. Hade jag fått bestämma hade hon levt vid min sida för evigt, men man får inte vara självisk i det läget. Jag var tvungen att göra det bästa för henne. Ge henne ett värdigt slut och ett evigt liv på andra sidan, utan smärta. Jag har vetat länge att denna dagen skulle komma. Jag har länge försökt förbereda mig för den dagen då hon inte längre travar vid min sida, men den kom som en käftsmäll iallafall. Mitt hjärta gick itu, en del av min själ slets ifrån mig. Jag var inte längre hel och kommer aldrig att bli det igen. Jag har i många år sagt att dagen då hon vandrar vidare kommer jag inte överleva. Jag kommer vandra med henne.  
Men nu lever jag för henne! Jag ska fortsätta leva, jag ska göra det på bästa sätt och jag ska göra henne stolt!
Kort efter att jag tagit farväl av henne slits en annan viktig person ur mitt liv. Min gammelmormor. Hon har levt ett värdigt och långt liv men det är ändå svårt när man helt plötsligt ska vänja sig vid tanken att de aldrig mer kommer finnas vid ens sida. Hon var en underbar människa fylld av kärlek och jag kommer minnas henne med ett leende på läpparna av all den glädjen hon givit. 
Här kände jag att droppen var nådd, att det här året kan inte bli värre och jag ville bara att det skulle ta slut. Då får jag ett chockbesked av mamma om att Chielas dotter Chelsea somnat in. Det kom som en chock och slet upp varenda sår i min trasiga själ. Ett rent helvete var det rent ut sagt och det är det fortfarande. Såren kommer aldrig att läka helt utan jag kommer nog bara lära mig att leva med det, vilket kommer ta tid. Men jag kämpar på!
Jag hade även mitt i allt elände oturen att få körtelfeber. Tog tid innan läkarna visste vad det var och det kändes som  om jag bodde på sjukhuset en sväng. Men tillslut fick de reda på vad det var och jag blev frisk. 
 
 Jag är så evigt tacksam till alla som stöttat mig det här året. Som har funnits vid min sida när jag verkligen inte orkat mer. Som har hjälpt mig att kliva upp på morgonen och fått mig att fortsätta kämpa. Jag har verkligen fått en prövning detta året och jag kommer ur det starkare än någonsin. Jag har varit på botten och nu syns det äntligen ett ljus i tunneln. Det kan bara bli bättre! Jag är redo att göra 2016 till ett toppenår. Till ett av de bästa!
 
2015 har trots allt elände bjudit på ett par ljusglimtar. Jag fick ett jobb, blev fastanställd, flyttade ut till hus och blev då sambo med min underbara Adam och jag köpte mig även en ny bil. Men som ni alla vet så kom den lilla solstrålen Znabb in i våra liv och charmade oss med råge så han blev vår nyaste familjemedlem vilket jag verkligen är tacksam för!

Med detta långa inlägg tänkte jag nu försöka lägga 2015 bakom mig och med öppna armar ta emot 2016. Det ska bli ett år med 100% fokus på hundarna där jag ska kämpa för att ta mig närmare mina drömmar. 
God forstsättning till er alla där ute och varma kramar. Nu kan det bara bli bättre!
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: