crazylifewithanimals.blogg.se

Nu har det äntligen kommit lite snö. Vovvarna blev chockade idag på morgonen när de sprang ut, speciellt Znabb då det va hans första riktiga snö. Vi har haft snö en liten period tidigare iår men det räknas knappt då det knapp la sig något. Nu har vi minst 1-2 decimeter. Dock är det lite kallt men det hör väl till antar jag. Synd bara att det kom nu efter jul och inte precis innan eller på julafton. Hade varit betydligt mysigare, men nu får vi hoppas att det bestämmer sig för att ligga kvar till nyår, så att man får lite feeling över det iallafall. 
Julen har varit bra, massa fina och användbara julklappar. Fick en ny träningsväska och ett block jag tänkte använda som träningsdagbok till vovvarna. Fick även lite kläder och sådant som jag är jättetacksam för! 
Vovvarna fick en nybädd att ligga i och varsitt märgben. Beställde även en regnoverall till Fritjof så får se om han kan ha den när den kommer sen!

 

Lite bilder på vovvarna i snön.

Shit, det var riktigt längesedan jag uppdaterade här ser jag. Mycket har hänt sen sist, både tråkigheter och bra saker. 
Kan väl dra en liten kort presentation om hur livet ser ut nu för tiden.

Vart ska man börja... 2 år sedan sist..
2014 var ett händelserikt år för mig med massa minnen, bland annat så gick jag balen, tog studenten och träffade "the love of my life" som jag nu bor ihop med.  Ett av de bästa minnena var i oktober när jag hämtade hem en ny liten stjärna och utökade flocken med en Border Collie till, Skogsvallarens Wimse. Det blev Turbos nya bästis. De klickade med varandra otroligt snabbt vilket kändes oerhört skönt. Wimse kom senare att bli en riktig stjärna. Han är nu 15 månader och är helt underbar! Så lätt att ha att göra med och så otroligt duktig i både agilityn och vallningen. 

2015.. Hur ska man sammanfatta detta året på bästa sätt..?
Jag har flyttat till ett hus på landet med Adam, har även fått ett jobb vilket känns underbart. Men detta året har varit ett riktigt skitår överlag, visst har det sina ljusglimtar men det negativa väger trots allt tyngst.. 
22 maj är ett datum som föralltid kommer att stå för oändlig smärta.. Det var dagen då min allra bästavän fick lämna jordelivet och istället vandra vidare till de evigt gröna ängarna.. Något som var helt ofattbart för mig, att dagen som jag så länge fruktat för nu slog mig hårt i ansiktet.. Min älskade Chiela.. 
Någon månade därefter hittade vi Chelsea, som fridfullt somnat in och även hon vandrat vidare för att återförenas med mamma Chiela...

En av de största ljusglimtarna detta året är Border Collie nr:3 som har flyttat in i till oss, Skogsvallarens Znabb. Wimses halvbror som nu i skrivande stund är ca 5 månader och ett riktigt energiknippe. Framtiden ser än så länge ljus ut!

Lite kort och gott ett snabbskrivet inlägg. Jag hoppas på att kunna bli lite mer aktiv och skriva om det som händer i våra liv. 

Tackar för mig denna gång genom lite nytagna bilder på vovvarna.